| En
kväll i augusti
En
kväll i augusti, utspann sig följande samtal vid middagsbordet:
-" På fredag när barnen är borta med mormor och morfar..då skulle
väl vi kunna gå ut och äta, gå på bio eller går och dansa?" Sakta
sänkte mannen i mitt liv sedan 15 år tillbaka sin gaffel, och
så sa han: -" Har du blivit tokig? Då är det ju sjöfågelpremiär!!"
Brädad av EN gräsand.... / Elisabet
Ingen
vet var älgen har sin gång
Det
var morgonen den 6:e september och jag deltog i älgjakten på skogshögskolans
jaktmarker vid Hössjö. Morgonen var verkligen bister med dimma
och en temperatur strax över nollstrecket. Jag hade jagat tre
dagar utanför Piteå och vädret där hade varit dåligt. Jag drog
på mig en förkylning efter två dagar där, men denna morgon kände
jag mig aningen bättre, så jag beslutade mig för att delta.
Efter en halvtimma på pass small första skottet, en klasskompis
hade fällt sin första älg, en 4-taggare. efter ytterligare ett
par timmar small det ytterligare ett skott från andra sidan dalen
och en kviga hade stupat för en av hundförarna. Sen tog det inte
länge förrän ytterligare ett skott small och min passgranne hade
fällt en 4-taggare.
Vid
denna tidpunkt var jag rejält genomfrusen och snorig och tänkte
att här kommer det minsann ingen älg, så jag gjorde upp en rejäl
eld. Veden var blöt och det rök ordentligt. Jag hade eldat och
levt om ganska rejält i en halvtimma då en av hundarna plötsligt
fick tag på älg omkring 300 meter bort, men det lät som att det
skenade rakt ifrån mig. jag hade lagt ifrån mig bössan när jag
plötsligt hörde att det knakade rejält i buskarna och se där,
då dyker en stänkkviga upp i fullt sken... kvigan kom rakt i röken
och blev fälld med ett enkelt skott på 30 meters håll, rakt sidoskott!!
kom i håg en sak, ge aldrig upp jakten, ingen vet var älgen
har sin gång!! /Pontus
Septemberjakt
2000
Måste få berätta hur min höstjakt på
älg har förlöpt så här långt.
Den 4 sept var det licensjakt som gällde med en vuxen att
skjuta.
Jag kom ut på passet kl 5.00 på morgonen. Tyst och
stilla i skogen. Försiktigt laddade jag bössan, satte
på walkie-talken , kollade att kikaren inte hade immat igen.
Skogen
började vakna, talgoxarna kvittrade och solen började
gå upp. Enormt rofyllt.
En
röst i radion säger att det är djur på gång.
Spänningen ökar. Jag spänner blicken och föreställer
mig att snart har jag storälgen här. Jag sitter och
spanar. Vänder på huvudet och upptäcker en tjur
till höger om mig. Tittar en extra gång och konstaterar
att en stor älg står och tittar på mig bakom
några granar. Nu är goda råd dyra. Jag har en
skjutgata som jag hoppas att han ska komma över. Jag ser
i ögonvrån att han har upptäckt mig och ser att
han gör en rivstart. Jag siktar in mig på skjutgatan
och där kommer han. Jag skjuter ett skott och ser att han
markerar skottet. Därefter brakar han iväg i riktning
mot grannmarken. Min väntan känns lång innan jag
får veta att tjuren ligger där. Jag följer med
jaktledaren dit. En så stor12-taggare har jag aldrig sett.
Tyvärr, ligger han 75 m in på grannens mark.
Vi
försöker nå markägaren via mobil men lyckas
ej trots att han har suttit på sitt pass inte långt
från oss. Vi bestämmer oss för att vi måste
frakta älgen till slakthuset för att köttet inte
ska förstöras i värmen. Vi anlitar en älgtrack
och fraktar honom till slakthuset, med stor möda eftersom
älgen inte ville rymmas på älgtracken.
På
kvällen kring 20.30 ringer markägaren. Han har sett
på sin mobil att vi har sökt honom. Han tyckte att
det var förskräckligt tråkigt för oss att
älgen har fallit på hans mark, och att vi har behövt
frakta honom till slakthuset, men han är snäll och låter
skytten få kronan,
Slaktvikten
på älgen var 350 kg.
/Wanja
/
Jaktmorgon
Kom
ut på pass nr 3 kl 6.00 på morgonen. Rakt framför
mig hade jag en myr, tätt invid tornet till vänster
skog och till höger berg.
Det
är djur på gång så jag vågar varken
fika eller äta. Klockan går och det verkar lugna av
så jag tänker att jag kanske kan gå ner från
tornet och göra vad jag måste göra. Jag tar med
mig bössan ner för att vara beredd med eller utan byxor
om ev någon älg dyker upp Inget händer.
Jag kliver upp i tornet igen och sätter mig tyst och spejar
ut mot myren. Då brakar det till vänster om mig, och
ut ur skogen kommer en tjur rusande rakt mot tornet. Den stannar
upp och ställer sig precis nedanför tornet så
att jag kan inte se honom därifrån jag sitter. (Om
jag hade rest på mig hade jag kunnat klia honom på
ryggen). Hjärtat slår och jag funderar vilket håll
har han tänkt ta. Eftersom han står tätt mot tornet
så vet jag inte vart han har tänkt sig. Behöver
inte vänta länge förrän han har fått
lukten av mig och han rusar mot myren med baken mot mig, så
jag har ingen chans att skjuta honom.
Gick
ner och tittade på spåren var han hade stått.
Han hade stått ända in mot tornet, förmodligen
lutat sig mot tornet och pustat ut. Jag är väldigt tacksam
att jag hann upp från sittande ställning till tornet.
/Elisabeth/
|